lördag 12 mars 2011

1997 Leoville-Barton

G. fyller 8 och har beställt köttfondue. Vi radar upp såser och olika tillbehör, fast han äter mest kött, ugnspotatis och lite röd dippsås (cremefraiche och chilisås). Vi vuxna väljer lite mer variation på tallriken. I glasen finns ett vin som utan tvekan klarar (den gamla) devisen hellre mer mognad. Faktum är om inte 1997 Leoville-Barton från pålitliga Antony Barton i Saint-Julien precis är på väg att börja sin färd nedåt. 1997 är ju en lätt (tidigt mognande årgång) och de flesta viner är på utför nu med 13-14 år sedan skörd. Alla tre Leoville-vinerna är dock ovanligt långlivade, och särskilt Lascases borde ha några år kvar uppe på mognadsplatån. Kvällens vin är typisk mogen Saint-Julien claret med en härligt komplex doft och en givande smak med cassis och stall i grundnoter, kompletterat med en massa fina sekundära aromer av apelsin, ceder, starkvin och röda vinbär. Tanninerna är helt utmognade, men syran finns kvar och ger stadga. Vinet smakar som allra bäst med 30-40 minuteras luftning, och börjar sedan spreta lite. Om du har flaskor kvar rekommenderas konsumtion inom en inte alltför avlägsen framtid.

Inga kommentarer: