måndag 26 oktober 2009

Veckans viner

Trots arbete, läkarbesök, dagishämtningar och andra störande aktiviteter har det även druckits en del vin senaste tiden. Ovanligt många faktiskt, och eftersom i princip inga anteckningar togs så följer här några hastiga noteringar direkt ur minnet:

2003 Le Cigare Volant, Bonny Doon
Vinet med det roliga namnet som hänvisar till en lag i Chateauneuf-de-Pape emot flygande tefat och dylika tingestar dracks på restaurant i glada vänners lag. Maten smakade utmärkt och doften på vinet var synnerligen bra, och smaken gick inte av för hackor den heller. Lagom moget och utvecklat, fin balans, jättegott!

2001 Bosquet de Papes, Cuvée Chante Le Merle
Domaine Bosquet des Papes har ca. 27 ha i Châteauneuf du Pape, och Cuvée Chante Le Merle, Vieilles Vignes är en av deras toppcuveer. Vi har ju druckit några Grenache-baserade viner under hösten med stor behållning, så vi ville prova ett vin med mer utveckling. Färgen är fin, och doften OK, men ganska återhållen och inte direkt generös. Smaken är bättre, och hela flaskan går åt, men det finns ett litet ”men”... en viss ”funkighet” som är svår att sätta fingret på. Vi får se om nästa flaska är bättre.

2001 Ch Pibran, Pauillac
Är däremot ett mycket gott glas, särskilt för de som gillar sin Pauillac: torr, svartvinbärsbläckig och slank. Ska nog fundera på den där 2006an iallafall...

2003 Warwick Trilogy Estate, Stellenbosch
Här är det något litet knas, det finns en schysst frukt därunder och viss utveckling, men något knas är det. Hela flaskan går inte åt. Istället öppnar vi en

2003 Ridge SCM
Och så är vi tillbaka i matchen igen! Mums, detta är rättfram njutning på glas. Goda röda och svarta vinbär, björnbär, lagom bred och ändå rätt så fokuserad frukt. Mot slutet en fin syra som ger längd. Flaskan går åt oroväckande fort. Enda invändningen är väl att lite mer komplexitet hade inte skadat.

Sedan är det middag hos farmor och farfar. Farfar gillar mogna Bordeauxer, men hans lager är klart begränsat. Ikväll har han bestämt sig för en gamling, 1982 Ch Kirwan, Margaux. Skulle kunna vara kanon, men kan nästan lika gärna vara heltrött. Eftersom jag vet att den lagrats lite varmt, lite för länge är mina förväntningar inte på topp. Som backup tar jag med en 2001 Durfort-Vivens som jag är nyfiken på. Kirwanen har fortfarande rätt tät färg och kanten är brun. Doften är OK, mogen som bara den förstås (tänk lövhög, svamp, stall etc). Smaken är bra, faktiskt riktigt bra med fin mognad och den balans och sammetskänsla som bara riktigt mogna viner får, gott! Den 19 år yngre Durfort-Vivens har en betydligt fräschare doft med ganska röda vinbär (lite omogen Cabernet?) men även en hel del svarta vinbär och god frukt. Smaken är slank, ganska syrlig och läskande. Också ett gott glas, kanske främst doften, fast inte ett direkt stort vin. En schysst vinvecka iallafall!

3 kommentarer:

Winepunker sa...

Just Santa Cruz Mountains behöver _tid_. Jag har ofta tyckt att den varit aningen stum och endimensionell, lite inkomplex. Men, orkar man vänta ut den i tio år blir det annat. Det lustiga är att det är (på de årgångar jag provat i alla fall) ganska stor skillnad på åtta och tio år, det händer något när vinet når 'mognadströskeln'.

Vintresserad sa...

Vi upplevde att denna SCM var kanske lite endimensionell (God! men inte intellektuellt utmanande... eller hur man skall uttrycka det). Kul att höra att SCM utvecklas positivt med längre tid. Har (tyvärr) alldeles för få i förråden, och skall vänta med nästa. Vad tror du om 2006an som släpps 2 nov?

Winepunker sa...

Den är säkert bra, de brukar vara pålitliga och genomgå ungefär samma mognadscykel. Jag kommer att lägga krutet på storebror (om jag får någon vill säga) istället. Orkar man vänta ut Monte Bello blir den magnifik, men här pratar vi 20+ (pensionsförsäkring närmast).